Tietzes Syndrom

Okej, efter 2 dygn med kramper i hjärtat åkte jag in till läkaren (nu när jag tänker efter: 2 dygn! Hur i helvete kunde jag vänta 2 dygn?).

Kom in snabbt som sjutton med 1000 frågor, hjärtundersökningar, ekg (varför har man förresten en ekg-plutt fastsatt på foten när man tar det?? Känns som en bit från hjärtat! Haha).
Tack och lov såg allt mycket bra ut så då kunde vi speeda ner lite och göra en undersökning i normal takt.
När läkaren tryckte på vänster sida av bröstkorgen där jag sagt att det krampade, så flög jag rakt upp och skrek rakt ut. Jävlar va ont det gjorde.
Det visade sig att jag var otroligt svullen där. (Och sen är ju läkare som dom är: Dom ska trycka 5 gånger till på samma ställe för att kolla lite till. Hallå! Fatta hur ont det gjorde! Jag tänkte nita honom!!!)

Ganska snabbt kom han fram till att det jag har är Tietzes Syndrom, jag hade varenda tecken på det som finns typ. Ont på vänster sida vid hjärtat, utstrålning i armen, öm, svullen, precis haft en rejäl sväng av virus och är en alldeles för stressad människa. Jahapp.
Tietzes innebär att man får en stor infektion mellan bröstbenet och revbenet (brosket?? Hm... minns inte riktigt) pga ovanstående.

Har fått starka antiinflammatoriska piller utskrivna, ska stretcha loss och framför allt vila.
Sjukskriven en vecka, men jag dealade till mig att det skulle räcka med att jobba hemifrån 3 dagar istället... (Jag VET, men jag blir galen av att gå hemma!!!) vilket jag har gjort.
Tycker att hälften av smärtorna släppte så snart jag fick reda på att det inte var hjärtat... Vadå psykiskt lixom?!

Mår mycket bättre nu, det krampar inte lika ofta och jag blir inte illamående eller svimfärdig längre.
Men jag får väl ta det lugnt ett tag nu då...
Skiten kommer sitta i allt från ett par veckor till ett år eller t o m ännu längre.
Håll tummarna för att jag klarar mig med ett par veckor.